joehns

Vi skriver den 24 mars i kalendern, det är annandag påsk och vintern har för första gången i år kommit till Skåne. Jag avslutade söndagskvällen med några minuter framför Tv:n och zappade då förbi SVT:s Kunskapskanalen där det visades ett program från ett nyinrättat elitgymnasium i Köpenhamn. Då min fru är skoledare och höll i makten (fjärrkontrollen) följde vi programmet.

Och det var inte utan att diskussionen kom igång. För av någon anledning så har jag synpunkter på utbildningssystemet, såväl utbildningssystem i allmänhet som det svenska i synnerhet. Därför var det intressant att se hur detta incitament till att skapa en skola för elitelever tog sin form. Skillnaden mot de elitskolor som finns i dag är att det var en öppen gymnasieutbildning utan några studieavgifter som utestänger den begåvade eleven med ett mindre bankkonto. Och så långt gillar jag idén.  Jag hävdar med dårens envishet att den skola vi har i dag är alldeles för likformig. Ser man på hur vi är som individer och vilka yrkes- och livsval vi gör senare i livet så kan det inte vara meningen att vi skall stöpas och formas i en och samma form.

Nu råkade det vara ett elitgymnasium i detta program, men min ståndpunkt ovan handlar inte om elittänkande, det handlar om ett mänskligt perspektiv. Ett perspektiv där varje individ ges möjligheter att utvecklas utifrån sitt eget perspektiv. Det kan handla om att vara teoretiskt eller praktiskt lagd, det kan handla om att vara språkbegåvad eller matematiskt intresserad osv.

Det som väckte starkast känslor i går var vilja att försöka trycka in så mycket som möjligt i eleverna och tro att man på detta sätt skapar framtidens maktelit. Att tvingas plugga dygnet runt med 5 timmars sömn och avsaknad av övrig social och fysisk aktivitet må skapa elitmänniskor. Men skapar inte ledare som kan skapa långsiktigt hållbara företag. Det blir kortsiktigt, teoretiskt, föga nytänkande och troligtvis egocentriska beslut. Det skapar tillfälligt fina siffror i redovisningen, men leder knappast till ett nytt Volvo eller Ericsson.

Nja, vis av egen erfarenhet så har jag skaffat mig den personliga utvecklingen långt ifrån föreläsningssalarna. Dessa har gett mig en plattform att stå på inom min profession (IT, organisation och ledarskap). Men min personliga utveckling har jag fått genom att tex inom idrotten få förtroendet frånvuxna att leda, organisera, projektera, marknadsföra... Att få förtroendet och befogenheten att testa mina idéer i praktiken, men samtidigt ha uppbackning.

Istället för att proppa schemat fullt med ännu fler ämnen tror jag att ett elitgymnasium skulle må bra av att lägga en större fokusering på att utveckla individen som person. Att bli bäst kräver hård satsning, det vet vi från elitidrotten. Men i utvecklingsplanen för en hårt satsande idrottare ingår återhämtning och reflektion. Något som knappast hinns med när skrivbordslampan släcks efter midnatt.

Jag är egentligen rätt trött på det senaste decenniets genusdebatt. Egentligen borde jag inte vara det då jag tillhör dem som inte annat vill än att det skall vara jämställt.  Men jag är trött på själva debatten och dess relativt enkelspåriga innehåll.

Jag tror att det är dags att ta debatten till en ny nivå. Framförallt eftersom den debatt som fortfarande drivs har sina rötter några tiotal år bakåt i tiden. Det går att diskutera jämställdhet ur många perspektiv. Det kan vara ett ekonomiskt perspektiv, ett geografiskt-, socialt- yrkesmässigt perspektiv etc.

Det som jag tror kommer att förändra debatten till något positivt är de faktum att de kvinnor som skriver sig som 80-talister i passet tar för sig på ett helt annat sätt. Själv är jag 70-talist och kan se hur mina jämnåriga tagit för sig och mer skall det bli. Och det är positivt och jag hoppas att debatten inte kommer att handla om 50 % lika utan istället handla om att varje individ skall ges utrymme och möjlighet att utveckla sig och sina intressen.  "Lika begreppet" är egentligen bara relevant när vi pratar lön. För givetvis så är jag för att man ska bedömas likvärdigt oavsett om man är man eller kvinna, på samma sätt som etnisk bakgrund inte skall få vara en avgörande parameter.

Men där slutar min bild av att jämlikhet handlar om att dela allt i 50 %. Jag tror nämligen att det kan knäcka båda könen. Det går inte att säga att man skall damsuga 50 %, passa barnen 50 %, göra karriär 50 % osv. Nej det handlar istället om att ge varje individ de bästa förutsättningar som finns för att kunna utvecklas. Det kan och kommer att innebära att arbetsfördelningen i många fall kommer att förändras, men inte med automatik. På samma sätt som man uppmanar män och kvinnor att ta för sig inom respektive område måste vi även fortsättningsvis låta oss vara dem vi är. Vi är inte lika till 100 %. Istället är det respekten för varandra som skall vara 100 %.

Rätt eller fel - Vad tycker du?

Det är inte lätt att vara ung i dag. Kan låta som en klyscha  och jag är övertygad om att det inte var så lätt att vara ung förr heller. Men då slapp i alla fall ungdomarna bry sig om konjunkturen inom IT.

I några års tid har vi läst i fackpressen om bristen på IT kompetens. En brist som i dag kan liknas vid en torr svensk sommaräng, men som befaras bli som en ända stor öken.

Mumma tänker den blivande studenten - Här skall läsas IT och tjänas pengar. Framtiden är säkrad.
Så dyker Högskoleverket upp och varnar om att det redan 2011 kommer var näst intill omöjligt att få jobb inom IT. Vad ska de stackars studenterna tro, och framförallt var får Högskoleverket allt ifrån?

Nu tror jag i och för sig att det kan vara bra med lite negativa tongångar för att lugna ner IT ivern så att vi inte hamnar i en ny bubbla. Men... jag tror att det finns fler parametrar än SCB:s statistik att luta sig mot i denna fråga. Björn Axelsson svarar också i artikeln i Computer Sweden (080314) att han, till skillnad från Högskoleverket, vill ta med parametrar som ökat användande av IT. Och så här från insidan av IT branschen kan jag inte mer än hålla med. Det som skulle kunna ändra på situationen och ge Högskoleverket rätt är om IT-utbildningarna blir allt för fokuserade på teknik och glömmer sätta in IT i sitt affärssammanhang. Då kommer det att bli svårt för studenterna att få jobb. För det kommer att behövas såväl spetskompetens inom IT som en förmåga att mer övergripande se IT som en del i den affärs-/verksamhetsprocess som driver det enskilda företaget. Men den bollen äger Högskoleverket tillsammans med landets högskolor och universitet. Och efter en titt i årets utbildningskatalog från min gamla högskola i Jönköping kan jag lugnt konstatera att kurserna blir allt mer affärsorienterade.

Jag vägrar vara negativ och sätter mig på IT-lagets ledarbänk och är beredd att vinna matchen mot motståndarlaget.