Min son kan det där med reflektion
Sådan far sådan dotter - Är sova slöseri med tiden?
När vi väl fått dottern att gå och lägga sig utbrister hon "Sova är tråkigt".
Med all pedagogik jag kunde uppbringa förklarade jag att man behöver sova för att orka med skolan, orka träna, inte sluta växa... jag ni vet allt det där man kommer på.
Då tittar hon på mig och utbrister "Men pappa, tänkt så mycket viktigt man skulle hinna med istället för att bara ligga här och sova!"
Hmm... gissa om jag känner igen mig i det när jag en bit efter midnatt fortfarande brukar sitta uppe och få något vettigt gjort.
Per Joehns - Er filosofiske och pedagogiske förälder!
Ska barn tvingas sälja lotter?
Jag har aldrig, och kommer aldrig, att vänja mig vid eller acceptera detta.
Har kassören räknat rätt?
Vi ska inledningsvis bortse från själva tvånget och istället ifrågasätta hur kassören/styrelsen tänker:
Min övertygelse är att merparten av all försäljning sker till familjen, släkt och vänner som troligtvis aldrig skulle köpt lotten annars. Okej, det finns undantag då lotter av typen Bingolotto och Triss bevisligen har en viss förmåga att sälja sig själva utan föreningstvång. Däremot är dessa personer troligtvis beredda på att stötta den verksamhet som sitt barn är med i.
Jag tar mig friheten att göra ett räkneexempel:
Försäljning av lotter innebär att om lotten kostar 10 kr så tillfaller ca 5 kr till föreningen. Det innebär vidare att en kontantinsatts från barnets supportrar (föräldrar etc.) skulle innebär halva kostnaden, eller dubbla bidraget till personen/laget/föreningen. V A K N A alla kassörer, ni begår tjänstefel!
I stället för att falla i gapet på spelföretagens marknadsförare måste ni (styrelsen) ikläda er rollen som marknadsförare och skapa produkter och event där ni kan få betydligt bättre marginaler än dessa 50 %. Låt säga att varje förälder och dess närmsta istället för att köpa lotter för 200 kr per år skulle bli stödmedlemmar och betala en medlemsavgift på 200 kr... Dessutom skulle medlemsstatistiken förbättras, vilket kan användas i dialogen med sponsorer.
Nu över till det moraliska.
Om man nu kan prata om moral inom den moderna föreningsverksamheten.
Som jag skrev inledningsvis så har jag alltid ifrågasatt detta agerande. Många gånger har jag fått förståelse för min synpunkt, andra gången har man sagt "jo, men så är det ju överallt". Vissa föreningar ställer till och med lottförsäljningen som et ultimatum för att få vara med.
För en tid läste jag en intressant artikel av Joel Dahlgren på e24.se som tog upp detta ämne.
I artikeln har han frågat Christer Palin som är jurist på Riksidrottsförbundet om föreningarna har rätt att utesluta barnen som inte säljer lotter och fått följande svar:
- Nej, det gör man naturligtvis inte. Men medlemmen kanske kan bidra med något annat än att sälja lotter
Läs gärna mer om detta i artikeln på e24.se
Jag vill bara uppmana föräldrar, ledare och föreningar att tänka om!
Givetvis ska man ställa upp och hjälpa till och bidra till verksamheten i den förening man är med i. Men olika personer kan bidra med olika saker utifrån förmåga, möjlighet och intresse. Det är så föreningslivet har växt fram Och även om saker förändras så är jag övertygad om att det är grunden för föreningsverksamhet. Annars är det dags att bolagisera verksamheten och göra business av det. Om inte förr så får styrelsen och kassören börja fundera på vad riktig marknadsföring innebär.
Per Joehns - Er filosofiske vän, för stunden insyltad i föreningsideologins grunder!
Tänkvärt citat som är mer aktuellt än någonsin
Benjamin Disraeli, Premiärminister i Storbritannien (1800-talet).
Gott Nytt Bloggår!
Politik & Journalistik...
Blogg. Twitter, LinkedIn, MSN, Skype...
Inledningsvis så kände jag en lätt bris av stress över alla dessa kanaler. Kanske ett tecken på att jag trotts allt är 70-talist och inte 80- eller 90-talist. Vilket innebär att jag fortfarande kan njuta av en tidning i papper, ett telefonsamtal och framförallt ett personligt möte.
I början tyckte jag också att det var rätt lätt att skilja dessa forum åt, men i dag flyter de allt mer ihop.
Blogg - När man vill förmedla och uttryck ett budskap eller en åsikt. Ett lite längre inlägg där karaktären kan vara filosofisk, fakta inriktad eller säljande. Har haft stor framgång för personer som tycker att deras privatliv bör exponeras till allmän beskådan.
Twitter - Kortvarianten av bloggandet för personer som inte har den verbala förmågan att lägga ut texten. Kan också används av personer som lider av "sms tumme" och därmed inte kan hjälpa att de inte kan skriva hela ord utan måste använda förkortningar och konstiga tecken.
LinkedIn - Professionellt nätverk som fortfarande håller stilen. Lite snack och mycket verkstad. Det vill säga används för att underhålla det sociala nätverket ur ett mer yrkesmässigt perspektiv.
MSN - Fungerar fortfarande utmärkt för att hålla enskilda samtal såväl privat som i yrkeslivet.
Skype - Vad hände? Känns som att Skype mer har blivit ett komplement till MSN som chatt verktyg. Jag hoppas dock att detta bara är ett faktum inom min bekantskapskrets. Jag gillar nämligen tanken med Skype och använder den själv för att prata med kompisar som flytt landets gränser.
24h
Antingen vill jag för mycket, gör saker för sakta eller så är helt enkelt dygnet felkonstruerat.
Spotify
Då kan jag varmt rekommendera Spotyfi, en svensk musik sajt där du kan söka bland miljontals låtar och spela upp dem med bra kvalite. Och snabbt går det att både söka och spela upp låtarna. Nackdelen skulle möjligen vara att du inte kan få med dig låtarna till iPoden. Men det sägs att det är på väg en version för mobiltelefoner.
Läs mer på Spotify
Nu på egen domän
Men nu har jag flyttat över och publicerat denna blogg under min egen domän.
Det innebär att alla nya och trogna läsare nåt mina senaste publicerade funderingar på www.joehns.se
Välkomna till en ny epok :)
Jämställdhet och föräldraledighet inom idrotten
Jag är för jämställdhet, men är oftast kritisk till den debatt som förs. Jag tycker att allt för många ser jämställdhet som ett numeriskt begrepp där det handlar om att lika många kvinnor som män skall få vara med. För mig är jämställdhet mer ett uttryck för att ge varje individ möjlighet att förverkliga sig och göra det han/hon vill utan att bli betraktad och bedömd utifrån sin könstillhörighet. För mig är inte det viktiga hur många kvinnliga byggare det finns eller hur många manliga sjuksköterskor man möter. För mig är det däremot viktigt att kvinnor som vill bli byggare ges samma möjlighet att bli det och att män som vill bli sjuksköterskor slipper debatten om fjollighet. Den debatten hör till sandlådan. Sen håller jag med dem som menar på att vi är för dåliga på att utnyttja jämställdhet och olikheter.
Malin Bayard har tillsammans med flera andra kvinnliga toppryttare i världseliten startat det "rosa upproret". Ett upprop där man vill ge kvinnliga ryttare möjlighet att behålla sin ranking i upp till 13 månader i samband med en graviditet. En helt underbar tanke då det ger tjejerna en möjlighet att göra det som tjejer är så mycket bättre än oss män på, att vara gravida. Det är bara att erkänna, vi män är riktigt usla på att vara gravida. De kan dessutom göra det utan att riskera att vara hopplöst efter i rankinglistan när de kommer tillbaka.
Tillbaka i hetluften…
Hej alla ni som eventuellt läser min blogg. Jag förstår om ni känner att innehållet börjar bli lite väl tunt. De senaste fyra månaderna kammar jag noll i antal inlägg. Ingen smickrande statistik för en kille som gillar att skriva. Framförallt när ordet är fritt.
Men det har varit mer än lovligt med aktiviteter i kalendern, Och någonstans så ska man även klämma in familjen, sömnen och alla de där som göromålen som måste göras i vardagen. Men egentligen tjänar det ingenting till att beklaga sig här. Jag har ju haft fullt upp med roliga och spännande projekt. Jag hoppas kunna öka antalet inlägg och därmed kunna delge er dels vad som pågår i mitt liv här och nu, dels lite filosofiska tankar kring olika intressanta ämnen.
Er pånyttfödde filosof i bloggsvängen!
Snart ett år som egen...
Det är inte så ofta jag använder kategorin "Jag tänker högt..." i mina blogginlägg. Oftast blir det mer eller mindre filosofiska inlägg i någon av de mer seriösa kategorierna.
Men i bland kan jag låta mig själv bli lite mer personlig och skriva om livet jag lever.
När jag i morse stod och strök dagens skjorta (varför gör man inte det under helgen?) så kom jag att reflektera över att det denna vecka är ett år sen jag började resan mot att arbeta med vårt företag Permalogic. Det var veckan då jag avslutade min tidigare anställning som jag haft i 8 år. Och det var veckan då min kollega konstaterade för mig att vi skulle köra eget. En tanke och strävan jag haft en längre tid men som inte riktigt tagit form.
Summerar man året så har det varit ett tufft men fantastiskt år. Tuffast var nog tiden från det att idén föddes till vi i november var i gång. Om du själv funderar på att starta upp något eget så gör det. Har du tänkt den tanken så har du redan förklarat för dig själv att du vill skapa något. Glöm gemene mans bild av företagandet som en ekonomisk drivkraft. Visst vill man leverera svarta siffror, men det är känslan av att få bygga och utveckla något utifrån egna idéer och egen kunskap som måste vara drivkraften. Och ett viktigt perspektiv i detta är att viljan att skapa mervärde för kunderna.
Det bor en norrlänning i mig...
Rent biologiskt vet jag att halva släkten är från Umeå och dess omnejd. Känslomässigt så har jag alltid haft en stark känsla för norrland och stormtrivts när jag varit på besök. Men jag kan inte direkt säga att min personlighet är så norrländsk i alla lägen. Ordflödet sker på en bred skånska som får bonden i OLW reklamen att te sig som rena rikssvenskan. Och mitt tempo i livet är allt annat än ett norrländs lugn.
Nej det är något annat...
Att jag trots 20-års harvande i allsvenskan fortfarande håller på Björklöven och nu gått med i deras Facebook grupp är ett bevis på att kopplingen finns kvar.
Att jag fått familjen till att börja åka på skidsemester är ett annat. Att jag dessutom börjat fundera på om det inte skulle gå att komma iväg på två skidsemestrar per år ger mig en inre trygghet i att släktbandet till norr finns kvar.
När jag i dag susar fram i full fart på mina inlines ivrigt påjagad av mina nyss inköpta stavar och kommer på mig själv med att fundera på om det är möjligheten till ökad träning av överkroppen eller känslan av att åka längdåkning som är den största behållningen av de inköpta stavarna. Ja, då är det definitivt, det bor en norrlänning inom mig...
Krav på grön it...
Jag surfade förbi ovanstående rubrik... den journalisten kan inte ha någon nämnvärd insikt i IT-världen.
Det vet väl alla att datorer är antingen grå, svarta eller härligt beiga. Om det nu inte är en albino från Apple.
Er humoristiske filosof - Per Joehns
Mamma Mia
Men vad härlig den är.... Suveräna skådespelare som kanske inte sätter varje ton precis där den skall vara. Men det är det som gör filmen så charmig.
Efter alla super filmer laddade med teknik, effekter och konstgjorda sekvenser känns det skönt att se en film som känns äkta. Efter alla super slimmade filmskådespelare där "stand in" personer lånar ut sina kroppsdelar när stjärnorna inte räcker till så känns det härligt med en lagom åldrande Meryl Streep och en Pierce Brosnan med begynnande ålders pondus.
Kanske är jag lite nostalgisk men visst minns man de amerikanska musikalfilmerna från 80-talet. Inte minst filmerna Flashdance och Grease dyker upp på näthinnan.
Jag lovar, detta kommer att bli en klassiker....
Tänkvärt ur mailskörden
---------
Sanden och stenen
Det är en historia om två vänner som vandrar i öknen. Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont, men inget säger, skriver i sanden: 'Idag fick jag en örfil av min bäste vän.
De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de bestämmer sig för att bada.
Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar honom. När han kommit till sans igen, skriver han på en sten 'I dag räddade min bästa vän mitt liv'.
Den som givit örfilen och sedan räddat sin
vän frågar:
'När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriverdu på en sten, varför?
Den andra svarar: 'När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det.
När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det.
Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på sten.
Online
Det är fantastiskt vad beroende man är av åtkomsten till Internet. I snart en månad har vi arbetat hemifrån fastän kontoret har stått till vårt förfogande, vi har nämligen varit offline.
Men nu har Telia gjort sitt och vi ha kontakt med omvärlden.
Så mycket, så roligt
Mina mer filosofiska inlägg har för stunden tagit en Time Out, för att nu använda ett gammalt beprövat citat från en Toblerone sugen minister som numera är partiledare.
Troligtvis beror denna ofrivilliga time out på att merparten av dygnet 24 timmar används till att starta upp företaget. Så mycket jobb, så roligt. Jag det är så det känns. Äntligen får jag lov att ta tag i alla de där organisatoriska göromålen som tidigare inte hamnat på mitt skrivbord. I nuläget är det mer administrativa rutiner, men jag hoppas och tror att det framgent även kommer att finns utrymme för ett mer strategiskt fokus.
Permalogic AB
Företaget är registrerat och vi kommer att heta Permalogic AB.
Nu drar det administrativa arbetet igång med att få allting på plats. Samtidigt så ska det vardagliga arbetet fortgå så obehindrat som möjligt. Kan det bli mer spännande och inspirerande?
Återkommer med mer information, förhoppningsvis är ni intresserade av att besöka vår hemsida när den är up & running!