joehns

Nu är Robert Kaplan och David Norton tillbaka igen.

Kaplan och Norton, dessa tungviktare inom ekonomistyrning. Först ABC kalkyleringen och sen Balanced Scorecard. Båda teorierna har utvecklats till väl etablerade och tillämpade metoder. Balanced Scorecard har dessutom vunnit terräng även inom den offentliga sektorn där man sett möjligheten att mäta verksamheten i mer än rena ekonomiska termer. Leif Edvinsson har förresten en intressant utveckling kring just ekonomistyrning i offentlig verksamhet. Teorierna redovisar han i sin bok om det intellektuella kapitalet. Mycket läsvärd.

Kaplan och Norton släpper i dagarna sin nya bok, The Execution Premium: Linking Strategy to Operations for Competitive Advantage. I fredagens nr av Computer Sweden finns ett intressant reportage om boken och dess teorier. Den handlar om hur företag kan bli bättre på att länka samman strategier med den dagliga verksamheten. En bok som jag bara måste köpa och läsa så fort tid medges. Jag lovar att återkomma med en recension och mina personliga reflektioner.

Boken är extra intressant för mig, och många med mig, som befinner sig i IT-värden. För visst får vi höra hur svårt IT har förstå att man måste släppa fokuseringen på tekniken som företeelse och istället fokusera på hur IT kan bidra till att utveckla och förädla företagets huvudprocesser.

Jag återkommer i frågan, jag lovar...

Kanske är det inte så konstigt att konsultrollen debatteras så flitigt i fackpressen just nu. En längre tids uppgång i konjunkturen har lett till fler IT projekt, större rörlighet på arbetsmarknaden. Detta i kombination med att många företag nu är inne i en ny översyn av sina affärssystem efter den stora vågen som sköljde över oss vid millenniumskiftet.

I fredagens nr av Computer Sweden sätter Magnus Prenkert och Fredrik Silfver ord på det vi alla nog egentligen känner.

Det är skillnad på konsult och konsult. Magnus och Fredrik väljer att benämna det som resurskonsulter och kunskapskonsulter. För mig är resurskonsulter ett begrepp som kom i och med bemanningsföretagens intåg på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr så har nog Nisse på Manpower gjort att begreppet konsult används för att benämna inhyrd arbetskraft istället för att benämna personer som tillfälligt eller under en längre tid tillför kompetens och nya perspektiv till de olika delarna i verksamhetsprocessen. Om det sedan handlar om en teknisk konsult som hjälper till att utveckla en ny produktionslina eller om det handlar om en kostymbeklädd snubbe med titeln managementkonsult på visitkortet spelar mindre roll.

Läs Magnus och Fredriks debattinlägg.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.141953

I dagens Computer Sweden (080121) lyfts frågan om konsultlöner fram.
De stora konsultjättarna tappar spetskompetensen. De riktigt vassa essen går till mindre konsultföretag eller startar eget.

Konsultjättarna hävdar att en bra grundlön och liten rötlig del skapar laganda. På andra sidan står personerna med spetskompetens som är intellektuella nog att räkna ut att differensen mellan deras fakturering och beloppet i lönekuvertet rimmar illa.

Men jag tror att det här handlar om helt andra saker än kronor och ören. Visst det är lönen som avgör om det blir snabbmakaroner eller oxfilé på middagsbordet. Men samtidigt pratar vi om personer som nått gränsen för komfortlön för länge sen. Och min fasta övertygelse är att en löneökning vänjer min sig ganska fort vid och efter fyra månader så krävs det en ny löneökning för att det skall fungera som en morot.

Jag är helt övertygad om att det för dessa individer istället handlar om att få bli sedda för den kompetens de har. Att få verka i teknikens framkant eller att få ta ett steg i sidled för utvecklas inom ett närliggande område. Allt beroende på individens önskan. Att jaga konsulttimmar är inget som drivit mänskligheten framåt. Att få utvecklas som person och komma med innovativa och kreativa lösningar. Det har fått många individer att växa och må bra.

Jag tror det är dags för ett mer holistiskt synsätt där det visst ska finnas möjlighet att tjäna bra om jag som konsult bidrar till att skapa värden i verksamhetsprocessen. Men glöm inte bort att det är människor och inte maskiner vi pratar om. Att prata om maskintimmar är en sak, att prata om konsulttimmar är en annan sak. Maskiner går att kör, 24h 7 dagar i veckan, och sen beställa en ny när den inte håller. Konsulten har inte den obegränsade möjligheten. Dessutom skall konsulten vara social, säljande, ansvarstagande och allt annat som innebär att kundrelationer kan bibehållas och utvecklas. Detta slipper maskinen att tänka på.

Rätt eller fel - Vad tycker du?

Per Joehns - Er filosofiske vän i gränslandet mellan teknik, affärer och människan

Det pratas väldigt mycket om att svensk forskning inte omsätts i företagande som i sin tur genererar produkter och sysselsättning. Och det må vara sant, men jag nöjer mig inte med att bifalla skribenterna . Och framförallt vill jag inte beklaga att några miljarders forskning inte resulterat i ett nytt Asea eller ett nytt Astra.  Nej så enkelt och linjärt är det sällan. Pengar in à Produkt ut. Det är i alla fall inte ett linjärt samband.

I Veckans Affärer (nr49/08) belyses ämnet i ett antal intressanta artiklar där det inledningsvis pratas om det engelska begreppet disruptors. Det vill säga att bygga något nytt som gör det gamla hopplöst dyrt och omodernt. Och här handlar det i de flesta fall inte om institutionaliserad grundforskning utan sunt bodförnuft och ett öppet affärssinne.

Även om jag inte hunnit bli lastgammal så kan jag inte låta bli att sätta detta i ett historiskt perspektiv och säga "vi som var med under IT-bubblan" . För det som hände under just IT-bubblan är ett exempel på hur affärsidéer och nya innovativa lösningar många gånger skapas av helt vanliga människor som har en vision och en idé om hur något kan göras bättre och mer länsamt.

Okej, jag får väl erkänna att merparten av de bolag som då växte fram led av röda siffror och redan har avslutat sin verksamhet. Men även om det blev brakförlust så tror jag att dessa belopp ändå står sig rätt väl som lärpengar i en jämförelse med den forskning som bedrivs. Och många av de misstag som begicks ligger i dag till grund för nya välmående och mer nyanserade försök till att bygga upp företag.

Nu inte sagt att forskning inte behövs, men jag tycker det är viktigt att lyfta fram att kreativitet och förmåga att omsätta idéer till praktisk handling inte har ett linjärt samband med antal högskolepoäng. Precis som genusdebatten förespråkar lika många kvinnor som män i företagsledningarna så tillhör jag dem som förespråka lika många som har gått LHS som har gått KTH. Dvs Livets Hårda Skola i kombination med Kungliga Tekniska Högskolan eller någon annan högskola är en väl som viktig faktor. På samma sätt tror jag på en mix mellan olika professioner. Ekonomer, ingenjörer och varför inte våga ta in pedagoger, humanister etc.

För er som vill få en inblick i hur det går att skapa nya affärsidéer på redan mogna marknader kan jag rekommendera att läsa Richard Normanns bok När kartan förändrar affärslandskapet. Jag har själv använt mig att Richards teorier i ett av mina examensarbeten där jag tittade på hur en av Sveriges största byggkoncerner arbetade med att optimera och maximera den interna handeln.

Att förändra affärslandskapet handlar om att rekonfigurera marknaden. Dvs. att utifrån den kunskap och resurser man förfogar över få skapa sig en ny position på marknaden genom att omdefiniera densamma.