joehns

När jag ändå är inne ungdomliga nätverksentreprenörer så kan jag inte låta bli att beundra Katrine Kielos.

Att många ungdomar har tagit för sig i det nya nätverkssamhället har vi sett otaliga exempel på. Det som skiljer Katrine Kielos från de andra exemplen jag läst är att hon valt den politiska arenan. Eller rättare sagt en alternativ arena. Istället för att gå den traditionella vägen genom ett ungdomsförbund och några mindre betydelsefulla, men ack så viktiga, poster i någon kommunal nämnd valde hon Internet.

I Veckan Affärer (nr 08/21) finns en artikel om hur Katrine, som då var bosatt i USA, startade en sosseblogg. Ett sätt för henne att vädra sina politiska åsikter utan att ta vägen genom ett parti. En av Expressens redaktörer fick nys om henne och på den banan är det. Hon inledde med att på Expressens uppdrag skriva en positiv artikel på Pär Nuder.  Bara det att skriva en positiv artikel i en kvällstidning är en sensation som kräver sin egen blogg inlägg, eller rent av sin egen blogg.

Utan att lägga någon politisk värdering så tycker jag att det är ett sundhetstecken att ungdomar anpassar sig och hittar nya vägar för att få ut sin politiska åsikt. Jag har annars haft svårt för att se vad som skall hända med demokratin när köttberget med 40-talister som taktfast kilat sig fast i maktens korridorer nu skall gå hem och ställa krav på samhället som välbärgade pensionärer. Därför är det också positivt att vi nu har en statsminister som inte avslutar sin karriär som partiledare utan som är verksam mitt i livet.

Det här med att agera på olika arenor är ett intressant område. Jag kan varmt rekommendera boken Jaget och maskerna av Erving Goffman. Den belyser hur vi som individer agerar i olika roller på olika scener.  Vi är föräldrar hemma, arbetskamrater på jobbet och kanske tränare i föreningen.

Er filosofiske vän i gränslandet mot ideologi och samhällsdebatt

I mitt förra inlägg berörde jag det faktum att allt fler bygger upp ett varumärke kring sig själva. Detta är i och för sig inget nytt. Börje Salming, Greta Garbo och Björn Borg är exempel på personer som inte behöver presenteras mer än en gång. Några av dem har dessutom lyckats produktifiera sig.

Nej, det som är nytt är istället:

•·         Möjligheten att kostnadseffektivt nå dit, vilket i praktiken stavas Internet.

•·         Skillnaden att i dag är det kunskapen och inte produkten som, säljs.

Bröderna Schulman är ett bra exempel på hur man med åsikter, intensitet och en uppkoppling till Internet kan skapa sig ett namn och bygga upp ett varumärke. Kanske bli inte varumärket lika långlivat som SKF, Ericsson och andra industri klenoder. Men det kommer de 80-talister och 90-talister som nu är på väg att på allvar sätta sin prägel på vuxenlivet inte att bry sig om. Bara de tjänar pengar, har roligt och får verka i sina sociala nätverk.

•·         Är jag bitter, svar NEJ

•·         Är det häftigt, svar KANSKE

•·         Är det ett tecken på att varje generation har sina referensramar kring vad som gäller, svar JA

En annan profil som skapat sig ett varumärke som är det samma som hans person är Anton Johansson. I senaste numret av Veckans Affärer (nr 08/21) har affärspressen uppmärksammat att en kille som fortfarande är gymnasist genom att delta i sociala nätverk, forum skapat sig et namn som bygger på kunskap istället för produkt. Det handlar om kunskapen att operera i de forum, chattar och sociala nätverk som ryms inom webben 2.0. Men det handlar lika mycket om den kunskap han byggt upp om webbranschen. Det är ytterligare ett bevis på att kunskapssamhället har slått in dörrarna med full kraft.

Er filosofiske vän som funderar på om han håller på att bli gammal... Enligt EU:s definition så är man ungdom upp till 29 år. Den mest optimistiska definition som jag hittat på detta begrepp, men sorry, jag har fallit även för denna gräns för länge sen. Men vad häftigt det är att blanda kunskap från olika generationer...

Linda Skugge är tjejen som är ett lysande exempel på hur allt fler, framförallt unga människor, arbetar med sig själv som varumärke. Inte minst genom att synas och verka genom Internet.

För många är Linda Skugge känd som åsiktsmaskin på Expressen. Men sedan en tid tillbaka har hon fixas ett förhållande mellan Webben 2.0 och Gutenberg.

Genom sitt företag Vulkan ger hon dig och mig möjlighet att publicera våra verk till försäljning. För mig har det alltid varit en våt dröm att få publicera mitt eget verk. Till skillnad från Henning Mankell, Liza Marklund, Mons Kallenstoft och Stieg Larsson så ligger inte mitt fokus på spännande svenska kriminalare. Nej, istället vill jag samla mina tankar kring organisation och ledarskap. Typiskt Per säger ni som känner mig. Visst, men sån är jag. Jag har en längre tid haft tanken på att skriva en ledarskapsbok för ungdomar. Jag var själv väldigt ung när jag för första gången blev ordförande och tränare i en förening. Innan jag får allt för mycket distans till ungdomen vill jag samla mina tankar och erfarenheter till nya lovande ledare.  Nu ska jag bara först fundera ut hur dygnet kan få 25 timmar så att där blir två timmar över till skrivandet.

Gör som jag, besök VULKAN och bli inspirerad. Skulle du bli före mig så lova att göra releasen på denna blogg så lovar jag att köpta ett exemplar.

Er filosofiske vän som nu funderar i litterära banor...

I samband med att Ängelholms Näringsliv i dag bjudit in till medlemskväll så var Rögles sportchef, Roger Hansson, inbjuden för att berätta om lagets väg till elitserien. Säga vad man vill men den grabben har fötterna tryggt placerade i den skånska myllan.

Det var skönt att höra hur Roger 2008 fortfarande har tron på att idrott inte bara är pengar utan att det finns en själ och ett hjärta för klubben och idrotten som har minst lika stor betydelse.

Som trogen Löven supporter sen barnsben så måste ja ge Roger och Rögle all heder för det sätt man resonerar kring idrotten. Väl medveten om att det säkert finns tusen där ute som skulle kunna vitna om Rögle som en elitskola där bredden av ungdom inte platsar.

Till hösten ser jag fram emot att se Rögle kriga om en fortsatt plats i finrummet. Samtidigt får jag väl bege mig ner till Malmö och Sveriges dyraste hall i allsvenskan för att se Löven piska Malmö.

Vem sa att allt är tillåtet i krig, kärlek och idrott....

Jag är 70-talist och känner mig just nu som en hamburgare.

Ovanför mig har jag 80-talisterna som likt ett smörgåsbord dukar upp möjligheter och valfrihet. Den ena hamburgaren är inte lik den andra och vi byter pålägg allt eftersom det vi känner att det tillför oss något. Rostad lök innebär att denna vecka jobbar 80-talisten som konsult för något häftigt företag vars varumärke man vill associeras med. Om ett halvår känns detta ganska B och en kontakt/vän på Facebook tipsar om ett företag som har 80-talistens värderingar och som skulle kunna erbjuda ett uppdrag i NY. En stad som just nu andas denna 80-talist vibrationer.

Under mig har jag 50- och 60-talisterna som tryggt och lugnt håller på att ta över 40-talisternas roll som samhällets erfarenhetsbank. Dessa talar om långsiktiga yrkesval och att bygga en karriär på erfarenheter och kännedom om organisationen. Lika säkert som att ketchupen skall ligga unders i hamburgaren.

Däremellan återfinns jag själv, 70-talisten, som ska hålla ihop dessa falanger och se till att det trots allt smakar hamburgare. Kanske tar jag på mig en för stor uppgift eller sätter för stort värde på min egen roll. Men det är väl så vi 70-talister är. Vi vill gå in i en organisation för att leda.

För er som har en liten inblick i IT världen så har det inte undgått någon att Microsoft uppvaktat Yahoo. Denna invit, precis som den invit som AOL gav TradeDoubler för ett år sedan, väcker många frågetecken.

Vad är det som får en investerare att gräva så djup i kassakistan?

Det är inga små summor som spenderas, och då talar jag inte om absoluta belopp. För det är ingen tvekan om att de Microsoft har ekonomiska resurser att tillgå. Nej, istället frågar jag mig vad det är man värderar när man är beredd att som i det här fallet betala 60 ggr årsvinsten. Det måste vara enorma tekniska och ekonomiska synergier som ligger bakom en sådan värdering. Möjligheten att spela ut en konkurrent från marknaden har givetvis sin poäng. Men kanske ännu viktigare att komma över en viss teknisk plattform.

Det personliga varumärket har sitt pris, går heder eller affärer först?

Jerry Yang  (Yahoo) är kanske den som främst utmanar sin person. Genom att kategoriskt nobba budet visar han att spekulation och affärstransaktioner inte helt har tagit över den finansiella arenan. Ännu finns det en heder i att värna om det man byggt upp i företaget. En långsiktighet som får mig att tänka på att det tog Wallenberg sfären 90 år att lämna Scania. Men Jerry Yang gör det med livet som insats när han snuvar investerare i Yahoo på möjligheten att göra en snygg Exit. För jag tror inte att dessa investerare för 5 öre ville tänka på långsiktighet och företagets själ när Jerry Yang och de övriga i ledningen valde att nobba budet. När engagemanget i ett företag inte handlar om genuint ägande utan ät just en investering, ja då är det inte företagets resultat på sista raden eller framtida eventuella tekniska landvinningar som bedöms. Nej då är det istället tillfället att efter en kortare tids optimering av företagets ekonomiska redovisning dags att plocka hem vinsten. Precis som vilken småsparare som helst skulle gjort med sina Telia aktier om denna folkets aktie valt att stiga istället för att sjunka när den såldes ut till folket.

Men även Steve Ballmer sätter sin person i skottgluggen. Microsoft har varit No One en längre tid och varje misslyckat uppköp blottar strupen på både företaget och dess ledning. Att Steve Ballmer utmanade en av de större aktörerna och fick backa visar på att den totala dominansen inte är så total. Nya tider har nya spelregler. Precis som Facit fick erfara när man på 80-talet envisades med att fortsätta tillverkningen av skrivmaskiner.

Per Joehns - Mannen som älskar ett filosofiskt inlägg gränslandet mellan IT och Business.